Så lagar och tätar du sprickor i betongplattan

Sprickor i en betongplatta är vanliga men inte något att ignorera. Med rätt metod skyddar du huset mot fukt, radon och framtida skador. Här får du en praktisk genomgång från bedömning till reparation och tätning.

Varför spricker betong och vad betyder det för din byggnad?

Betong spricker av flera orsaker: krympning när betongen torkar, temperaturvariationer, punktlaster, vibrationer och sättningar i marken. En del sprickor är kosmetiska, men andra kan vara ett tecken på rörelse i undergrunden eller brister i dränering. Sprickor kan dessutom släppa in markfukt och radon samt skada golvbeläggningar.

Nyckeln är att avgöra om sprickan är statisk (trög) eller aktiv (rörlig). Statisk spricka kan fyllas stumt med epoxi eller reparationsbruk. En aktiv spricka behöver ett elastiskt material, som polyuretan, eller konverteras till en rörelsefog som kan ta upp rörelser.

Gör en säker och enkel besiktning först

Börja med att kartlägga var sprickorna finns och hur de beter sig. Rengör ytan så att du ser sprickans verkliga bredd. Mät med skjutmått eller använd ett mynt som snabb referens. Markera kanterna med penna och ta foton, så kan du följa eventuell förändring.

• Tecken på att kontakta konstruktör eller geotekniker: sprickor som växer, lutar golvet, dörrar som kärvar, flera parallella sprickor, eller sprickbredd över några millimeter.
• Kontrollera fukt: mät relativ fuktighet (RF) i betongen om du ska lägga golv. Fukt kan driva upp genom sprickor och skada beläggningar.
• Tänk på radon: sprickor i platta på mark kan öka radoninträngning. Överväg radonmätning och tätning.

Arbeta säkert. Använd andningsskydd vid slipning och fräsning, skyddsglasögon, handskar och god ventilation vid epoxi eller polyuretan.

Val av metod och material – statisk eller rörlig spricka

Identifiera spricktypen. En hårfin krympspricka som inte rör sig kan fyllas med lågviskös epoxi eller tunn cementbaserad reparationsmassa. En spricka som öppnar sig och stänger sig med årstiderna behöver elastisk tätning, oftast polyuretan (PU), som klarar rörelser utan att spricka upp.

• Epoxi: styvt, hög vidhäftning. För statiska sprickor och injektering.
• Polyuretanfogmassa: elastisk, bra för rörelsesprickor och tätning mot fukt.
• Cementbaserat reparationsbruk: för att återställa yta och kantstöd efter urspårning.
• Primer: förbättrar vidhäftning mot betong och binder damm.
• Rörelsefog: avsiktlig fog med elastiskt material, används där plattan behöver röra sig kontrollerat.

Verktyg du ofta behöver: vinkelslip eller fogfräs, mejsel, stålborste, industridammsugare, fogpistol, spackelspade och maskeringstejp.

Steg-för-steg: Laga små till medelstora sprickor ovanpå plattan

Det här är en vanlig metod för sprickor upp till cirka 3–5 mm där betongen i övrigt är stabil. Anpassa alltid efter sprickans läge, bredd och om den är aktiv.

• Förbered ytan: Slipa eller V-skär sprickans kant med vinkelslip. Syftet är att skapa en ren, något bredare fog för bättre vidhäftning. Dammsug noggrant och borsta rent från cementhud, damm och lösa partiklar.
• Prima: Applicera primer anpassad till vald massa. Följ torktid. Detta minskar sug och ökar vidhäftning.
• Fyll sprickan:
  • Statisk spricka: fyll med epoxi eller cementbaserad reparationsmassa. Arbeta in materialet på djupet.
  • Rörelsespricka: fyll med elastisk polyuretan. Använd bottningslist om fogen är djup, så blir fogen rätt form och kan arbeta.
• Forma ytan: Dra av med spackelspade. Använd maskeringstejp för rena kanter. Ta bort tejpen innan skinnbildning.
• Härdning: Låt massan härda enligt anvisning. Skydda mot vatten och frost under tiden.

Kontrollera resultatet: ytan ska vara plan, utan blåsor eller håligheter. Gör ett lätt vidhäftningstest genom att ritsa i kanten; massan ska sitta fast i betongen, inte släppa som en film.

Djupare eller genomgående sprickor – när krävs injektering?

En genomgående spricka, särskilt i platta på mark, kan kräva injektering. Injektering betyder att man trycker in lågviskös epoxi eller polyuretan i sprickan via hål och packare, så att materialet fyller på djupet. Epoxi används för att låsa ihop statiska sprickor. Polyuretan kan svälla och är lämpligt när vatten tränger in eller rörelse förekommer.

Alternativt öppnar du upp sprickan i V-form, rengör noggrant, och fyller lagervis med reparationsbruk. Vid återkommande rörelser är det bättre att skapa en definierad rörelsefog och lägga elastisk massa i fogens övre del. I utrymmen med fuktrisk kan du efter tätning överväga en ångbromsande ytbehandling innan golv läggs. Kontrollera alltid dränering och dagvatten utomhus om sprickorna hänger ihop med sättningar eller fukt.

Kvalitetskontroll, torkning och framtida underhåll

Efter reparationen behöver du ge materialet rätt härdtider och skydd. Stäng ute trafik tills ytan bär. Mät betongens relativfuktighet innan du lägger täta golv, särskilt i källare och på platta på mark. Följ kraven för den planerade golvbeläggningen.

• Gör en visuell kontroll efter 1–2 veckor: finns nya sprickor eller rörelser?
• Se över vattenavrinning runt huset. Felaktigt fall och stuprör som läcker ger återkommande problem.
• Planera in en årlig översyn. Rengör, dammbind och komplettera fogar vid behov.
• Vanliga misstag att undvika:
  • Fylld spricka utan rengjord och V-formad kant – då lossnar massan.
  • Stum lagning i en aktiv spricka – den spricker upp igen.
  • Ingen primer på tät, slät betong – sämre vidhäftning.
  • Golvläggning innan tillräcklig torkning – fuktskador och blåsor.

Dokumentera vad du gjort med foton och noteringar. Om sprickor fortsätter växa, om golv lutar eller om vatten tränger upp, ta in fackkunnig hjälp. Rätt diagnos sparar både tid och följdskador.