Platta på mark – checklista inför gjutning och isolering

Så förbereder du platta på mark inför gjutning och isolering

En välplanerad platta på mark ger ett torrt, stabilt och energieffektivt golv. Här får du en praktisk och konkret checklista från markarbete till härdning, med fokus på fukt, radon, isolering och kvalitetssäkring.

Vad en platta på mark är och varför förarbetet avgör resultatet

Platta på mark är en betongplatta som vilar på ett dränerande och isolerande underlag. Rätt uppbyggnad minskar risken för fuktproblem, sättningar och värmeförluster. Grundprincipen är: stabil bädd, kapillärbrytning (hindrar fukt från att sugas upp), isolering av cellplast och armerad betong med förstärkt kantbalk.

Fuktsäkerhet och dränering är avgörande i svenskt klimat. Planera höjdsättning och marklutningar tidigt, och bestäm var dräneringsvatten ska ta vägen. Tänk också på radonskydd samt hur installationer (VA, el, golvvärme) ska dras genom plattan utan att skapa läckvägar.

Markundersökning, höjdsättning och dränering

Börja med att bedöma markens bärighet. Lera, organiska lager och fyllnadsmassor måste ofta bytas ut eller förstärkas. Ta bort matjord, schakta till rätt nivå och planera färdigt mur- och markfall. Runt huset ska marken luta bort, minst cirka 1:20 de första två meterna.

Mark och bärighet: Byt ut svaga lager. Begär packningsintyg om entreprenör packar bärlagret.
Dränering: Lägg dräneringsledning runt kantbalk på dränerande material, omslut med geotextil för att hindra igensättning.
Höjdsättning: Säkerställ att färdiga golvnivån hamnar tillräckligt högt över omgivande mark. Dokumentera nollnivå med laser.
Radon: I kända riskområden, planera radonduk och möjlighet till radonsug via tomrör från plattan.

Tänk frostskydd. Antingen lägger du utvändigt frostskydd med isolerskivor horisontellt från kantbalken, eller så väljer du en konstruktion där isoleringens tjocklek och utbredning dimensioneras för att hålla tjällyft borta.

Kapillärbrytning, geotextil och isolering

Kapillärbrytning betyder att du bryter markfuktens uppsugning. Lägg geotextil mot undergrunden som skiljelager. Fyll därefter med dränerande material, vanligtvis tvättad makadam 8–16 eller 16–32 mm. Packa lagervis tills du når konstruktionsnivå.

Kapillärbrytande lager: 150–300 mm makadam beroende på mark och last, packat i skikt.
Geotextil: Separationsduk under makadam och vid dränering för att hindra finjord att vandra.
Isolering: Cellplast (EPS) för normal belastning, XPS i fuktutsatta lägen. Välj tryckhållfasthet efter last (garage, tunga väggar kräver högre hållfasthet).
Kantisolering: Vertikal isolering mot kantbalk för att minimera köldbryggor.
Radonduk: Membran ovanpå isoleringen, under betongen. Försegla skarvar med rätt överlapp och täta alla genomföringar noggrant.

Se till att isolerskivorna ligger plant, fogar förskjuts och större springor fylls. Luta inte isoleringen; plattan ska bli plan. Eventuella nedsänkningar för dusch eller golvbrunn planeras nu, men själva fallet görs ofta i avjämningsmassa ovanpå plattan.

Form, kantbalk, armering och installationer

Kantbalken är den förstärkta kanten som bär ytterväggar och tar upp laster. Bygg form av raka, stadiga brädor eller systemform. Kontrollera mått, diagonaler och höjder med laser. Montera kantisolering innan armering.

Armering: Lägg armeringsnät på distanser så täckskiktet blir 30–50 mm. Förstärk vid öppningar och punktlaster. Lasta inte på nät utan stöd.
Installationer: Dra rör för vatten, avlopp, el och eventuella tomrör. För upp rören genom plattan i skyddsrör och fixera dem. Tänk på lutning på avloppsrör.
Golvvärme: Fäst slingor på armeringsnät med clips. Tryckprovsläck innan gjutning och lämna systemet under tryck vid gjutning.
Radon och ångtätning: Tät runt alla genomföringar. Radonduk ska vara hel och ansluten enligt anvisning.

Gör en egen slutkontroll: mät höjder, kontrollera att armering har rätt överlapp och att betongens fria rörelse möjliggörs med eventuella rörelsefogar mot andra konstruktioner.

Inför gjutning och själva betongarbetet

Planera gjutningen efter väder. Undvik hård frost, slagregn och stark sol. Se till att transporter, pump och personal kommer fram. Gå igenom betongkvalitet och konsistens med leverantören enligt konstruktörens anvisningar.

Före gjutning: Blås rent, skydda radonduk, kontrollera att form och distanser sitter. Fukta lätt om underlaget är mycket torrt.
Under gjutning: Gjut kantbalk och platta jämnt. Vibrera tillräckligt för att undvika håligheter, men övervibrera inte. Dras av med rätskiva eller laserbalk och ytglätta vid behov.
Efter gjutning: Såga krympspår enligt plan när betongen bär, vanligtvis inom det första dygnet. Täck med plast eller matta och eftervattna för jämn härdning.

Säkerhet: Betong är frätande. Använd skyddsglasögon, täta handskar, långärmat och stövlar. Planera lyft och håll ordning på slangar. Ingen ska stå under svängande last.

Slutkontroll, dokumentation och vanliga misstag

När betongen härdar, håll ytan fuktig de första dygnen och skydda mot frost och uttorkande vind. Belasta inte plattan för tidigt. Mät planhet med tvåmetersrätskiva och notera eventuella avvikelser.

Kvalitetskontroller: Fotografera lagerföljd, spara mätningar och tryckprov för golvvärme. Begär packningsintyg och dokumentation av armering och radontätning.
Fuktkontroll: Innan tätskikt eller golv läggs, mät betongens fuktnivå enligt anvisningar. För snabb igångsättning är en vanlig orsak till problem.
Runt huset: Kontrollera att marklutning är kvar efter återfyllning och att brunnar och dagvatten fungerar.

Vanliga misstag att undvika:

För tunt eller dåligt packat kapillärbrytande lager som leder till fuktvandring och sättningar.
Otillräcklig isolering eller saknad kantisolering som ger köldbryggor och kallt golv.
Otäta genomföringar i radonduk eller felplacerad membranskarv.
Fel höjdsättning som ger bakfall mot huset och återkommande fuktproblem.
Bristande eftervattning och för tidig belastning som orsakar sprickor.

Sammanfattningsvis: följ en tydlig arbetsordning, kontrollera varje lager och dokumentera. En platta på mark som byggs med rätt kapillärbrytning, korrekt isolering, tätade genomföringar och noggrann gjutning ger en hållbar grund med låg risk för fuktskador och energiförluster.